jag förstår inte vad jag gör för fel? för det måste ju vara jag
du vill nog såra mig
så hårt som du bara kan
ta igen för allt
och visa mig att
här får du ingen nåd

så ge upp lisa
släpp taget vid kanten
och fall fritt mot avgrunden
sekunderna när du faller känns så befriande
men känslan när du slår i marken
det går inte beskriva en sådan olidlig smärta
men det bästa som finns
är att falla och kunna ta sig upp igen

då är det du som vunnit slaget
du står som segrare
och världen får vika sig för dig
för nu är du som starkast

men den dagen lär komma igen
att jag faller mot avgrunden
tillbaka på ruta ett

men då vet jag
att jag kan lyckas
att ta mig upp igen